Måttstocken

 Senast ändrad: 2012-02-28

När man bygger en ny mätstation eller gör en större ombyggnation är det enklast att göra rätt från början.

För att få en effektiv arbetsplats där arbetet flyter smidigt med fungerande och funktionella lösningar, så bör den kunskap och de erfarenheter som redan finns användas. Därför har Virkesmätning Utveckling (VMU) i sammarbete med landets virkesmätningsföreningar tagit fram den här handboken. Ledorden är hur man bör bygga och varför det är lämpligt att välja en särskild lösning. Denna handbok utgör inget fullständigt underlag för varje tänkbar lösning eller detaljutformning. Däremot ger den information om vilka punkter i utförandet som skall eller bör ägnas särskild uppmärksamhet.

Enligt arbetsmiljölagen kapitel 2 (1§) ska arbetsmiljön vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Det kan innebära att högre krav kan ställas vid nyanläggning än vid pågående verksamhet. Godkänd initial skyddsrond är ett villkor för att VMF skall åtaga sig mätningsuppdrag på berörd mätplats. Underlåtenhet att åtgärda allvarlig brist vid skyddsrond kan i förlängningen leda till att villkoren för åtagandet upphör.

Författningskrav som tillkommit eller ändrats efter denna handboks publicering är i tillämpliga fall gällande.
Även sådant som inte beskrivs i denna handbok utformas enligt gällande författningar.

Typområden
Under varje typområde finns beskrivningar, inklusive länkar till författningskrav.

  • Stockmätning
  • Travmätning
  • Tillfällig travmätplats
  • Mätning av sönderdelat material 

Checklista uppstart Bildmätning

 Senast ändrad: 2016-09-09

Följande steg har vi utgått ifrån vid upprättandet av denna checklista:

Nr Aktörer samt ageranden Deltagare Krav
1

Brukaren (ex vis SCA) tar kontakt med SDC samt aktuell VMF om att de är intresserad av att upprätta en anläggning vid XXXXX.

Karta över området samt översikt tas fram som stöd för skissandet.
Tidsplan fastställs.

Brukaren
(ex vis SCA)

SDC
(skissa på tid mm)

VMF deltar i syfte att
få insikt om när i stort vi bör delta i projektet.

Avtal och kontrakt upprättas mellan brukaren och SDC.

Tidslinjal fastläggs.

Info om regler som anges ur måttstocken delges.

Precisera ur ett VMF perspektiv vilka krav som gäller för mätning i bild, vad klarar vi och inte.

Vilka förväntningar har uppdragsgivaren på VMF och bildmätningen i syfte att förstå vad som kan förväntas efter att utrustningen är anlagd.

SDC nyttjar här fastlagd enhetlig byggskiss med mått och avstånd så att det byggs likformigt med andra mätplatser vilket ska ses som ett krav.


Byggfasen

Nr Aktörer samt ageranden Deltagare Krav
2

Byggfas uppstartas efter att ritningar enligt SDCs modell för fotorigg tagits fram.

Projektering av grävjobb för el och belysning samt annat klarläggs.

Mätstuga planeras byggas och uppsättas på aktuell plats för datorer och skrivare. (se krav ”måttstocken”)

Stolpar för fotorigg samt stolpe mot stickprovsplan sätts upp och el säkras till platserna inför installation av kamera m.m.

SDC-Brukaren samverkar med entreprenörer som ska utföra arbetet på platsen.

Elektriker och installationspersonal från SDC.

Belysningsinstallatörer deltar.

Placering av utrustningen ska sättas så att motljus elimineras. Tänk säkerhet på området.

Krav på fiber eller hastighet, krav belysnings effektivitet, krav kamera utrustning.

3 Uppbyggandet av hårdvaran ska sedan besiktas under resan enligt fastlagd tidslinjal. Brukaren ihop med utförande entreprenörer/grävarna/ el folk m.m. Stämma av att allt följts enligt upphandlingar och fastlagda kravspecifikationer
4

Att det även byggs förutsättningar för stickprovshantering. (mätbänkar) (krav för MAS)

Att kamerastativ/
stolpar monterats som ska bära kamera för övervakning av avlastning av utfallna stickprov på anvisad provplan.

Brukaren ihop med byggarna/utförande entreprenörer/samt VMF Avsyna att allt följts enligt upphandlingar och fastlagda kravspecifikationer.

Installationsfasen

Nr Aktörer samt ageranden Deltagare Krav
5

Datautrustning installeras och kameror riggas och monteras samt justeras mot avsedd position och monterade kalibreringsramar.

Gäller både fotoriggen samt övervakning av provplanen.

SDC på platsen samt VMF tillsammans från bildcentral.

Detta ska samordnas i tid så att aktuell VMF kan delta (Bildcentralen).

6 Kontrollera att övervakningskameror upprättats och att sådana övervakar rätt område.
SDC ihop med ansvarig VMF och bildcentral. Mätplats ansvarig/ traktorentreprenör. Kontroll att de filmar, att det sparas, att skärpan är till fylles så att det går att övervaka lossning av stickprov.
7

Kontrollera att datorn för Fotowebb fungerar i åkarekuren/ mätstugan.

SDC Är rätt version igång, funkar gränssnittet visas på dataskärmen.
8 Kontrollera att skrivaren till datorn är installerad och rätt skrivare och inställningar är inlagda så att mätningskopior skrivs ut. Gör test!!
SDC ihop med ansvarig VMF och bildcentral/
bildmätplats. (Installationsansvarig Bildcentralen)
Kontroll att skrivare schema är aktiverad så kvitton skrivs ut på rätt sätt.
9 Att kameror sitter på rätt höjd (viktigt att mätande kameror sitter på samma höjd som fastställts enligt SDCs instruktion)  SDC på platsen samt ansvarig VMF tillsammans från bildcentral (för översiktskoll)
OBS! SDC kollar måtten från mark till kamera m.m.
En lastad timmertransport finns på platsen (stående på mätplats). I syfte att se att traven syns i bild. Skärpa etc.
Kontroll att måtten är korrekta, samt att traven ses på rätt nivå i bildmätningen mot kalibreringsramarna.
10 Kontrollera att kalibreringsramarna sitter rätt applicerade på mätplatsen. Samt att det finns reserver i fall något händer med aktuella ramar
.
Mätplatsägaren ihop med ansvarig VMF kontrollmätare alt DC. Är dessa centraliserade i förhållande till bedömd traves position och är mot kamerorna.
11 Kontrollera att belysningen är rätt och belyser det som avses på mätningen. Funkar den vid påslagning.
SDC (ska ske då det är mörker) i samverkan med Bildcentralen/Bildmätplatsen. Funktionstest.
12 Kontroll av kamerahus/holkar. SDC ihop med ansvarig VMF och bildcentral/Bildmätplats. Kontroll att allt är rent och avtorkat så bildkvalitéen blir bäst.
13 Kontrollera att installerad IP telefon fungerar mot bildcentralen.
SDC på platsen samt ansvarig VMF tillsammans från bildcentral. Gör kontroll att funktionen är installerad, och att samtal går fram till aktuell bildcentral.
14 Kontrollera att delningsskyltar finns för åkaren att fästa på bilen i syfte att visa aktuell delning.
VMF personal ihop med brukaren (ex vis SCA) Kontroll att de finns. Om aktuell ansvarig VMF anser detta nödvändigt.
15 Gör funktionskontroll så att åkarekorten fungerar i systemet på plats så att en mätning kan aktiveras.
SDC Funktionstest
16 Gå igenom mätplatsens eventuella kontraktsregler i syfte att renodla dessa så VMF klarar av att följa de som finns alternativt gallra ut de som inte fungerar.

Distriktsledning från ansvarig VMF ihop med mätplatsens brukare eller aktörer som köper virket.

Vilka mottagningstider som kontrakteras mot mätplatsen.

Tider för avlämning och inmätning som ska gälla.

Sortering gällande regler innan drifts start.
OBS! bör ha delgetts i pkt 1 redan!

Driftsättningsfasen

Nr Aktörer samt ageranden Deltagare Krav
17

Kontrollera att test-virkesorder är upplagd mot mätplatsen och bildcentralen och att ett test-åkarekort är framtaget för att initiera mätningen.

Virkesorder från VMF nyttjas (testorder) från ansvarig VMF och bildcentralen och VMF på platsen utför testen.

Krav att detta ska fungera före drift.

Mall för åkarekort mot mätplatsen registreras från bildcentralen.

18 Kontrollera att redovisnings-nummerserie för stickprov är upplagd SDC Krav att detta ska fungera före drift.
19 Avtala tid mot Bildcentralen för aktuell funktionstest och drifts test innan skarp körning startas. SDC ihop med bildcentral och kontrollmätare på plats. Alla måste vara på plats denna driftssättningsdag.
20 Rekvirera en timmertransport som kan stå på mätplatsen för driftsättningens skull. Brukaren ihop med åkare och SDC samt VMF på både plats och central. Alla måste vara närvarande.
21 Kontrollera och mät upp alla mått som avses mellan bil och kalibreringsram. Mät och dokumentera alla mått som erfordras för testet (kalibreringsramar, avstånd kamera till bil etc.) SDC kontrollmätare VMF samt Bildcentralen. Allt som krävs för dokumentationen och driftsstarten.
22

Att kalibrerings utrustning finns enligt utarbetade rutiner.

Klargöra kommunikationsvägar. Hur sköts utlägg av stickprovstravar? Om något behöver åtgärdas, lampa bytas, datakommunikation strular, fotoweb ligger nere.
Vem kontaktar vem?
Dessutom tydliggöra konsekvenserna
kring om ngn går fel vid stopp etc.

Bestämma vem som har ansvar för skötsel, speciellt vid obemannade terminaler. Snöröjning, fylla på papper i skrivaren, toner, tömma papperskorg, etc.

Informera om informationsutskick som går att göra via SDC.

VMF kontroll och bildcentralen.

Test innan godkännande så mätningar kan köras skarpt i bildcentralen/bildmätplatsen.

Kommunikationsvägar ska vara fastställt innan starten sker!

 

Stockmätning

 Senast ändrad: 2011-06-20
Rekommendationerna gäller vid nybyggnation av fast mätplats för stockmätning och kontrollmätning, samt vid ombyggnation som berör rekomendationerna.

Ordlista

 Senast ändrad: 2011-06-16

Tvärgående mätning

Mätning av timmer där stocken passerar mätaren på tvären.
Längsgående mätning Mätning av timmer där stocken passerar mätaren längsgående.
Lagringsbord Första bordet i maskinkedjan där virket lastas på.
Uttunningsbord Andra bordet i maskinkedjan där virket dras isär.
Stegmatare Trappstegsliknande maskin som ser till att en stock i taget matas upp på kerattbana eller bedömningsbord.
Bedömningsbord Bord för bedömning av kvalitet (tvärgående mätning)
Metalldetektor Maskin för avkänning av metall i stock.
Kort kerattbana Kort bana mellan stegmatare och metalldetektor
Lång kerattbana / Sorteringsbana Lång bana där fackläggning och ofta också mätning sker.


 

Tre olika typlösningar

 Senast ändrad: 2012-02-28
 
Längsgående transportör är lämplig för mindre mätstationer samt större mätstationer med måttliga krav på mätkapacitet. Driftsäkerheten är hög och arbets¬miljön går att göra god. Beroende på aktuell personalstyrka kan mäthuset med tillhörande utrymmen utformas efter behov.
 
Mätram före tvärtransportör innebär att virkesmätaren har tillgång till information om stockens längd och diameter när kvalitetsbedömningen görs. Således finns bättre förutsättningar för en korrekt bedömning av tillåten kviststorlek och volymbehandling. Typlösningen kräver dock längsgående transportör mellan timmerficka och tvärtransportör.
 
Mätram efter tvärtransportör är en enklare konstruktion. Dock behövs för säkrare bedömning av rätt ordningsföljd och möjlig längdavkortning på stockar nära minimilängd en utrustning för registrering av preliminär stocklängd. Om ordningsföljden på stockar ändrats mellan mätpunkterna skall det utlösa banstopp. Då den slutliga informationen om längd och diameter på stocken erhålles först när stocken passerat virkesmätaren ges sämre förutsättningar för korrekt bedömning. Mätram efter tvärtransportör är inte att rekommendera då det utöver mätosäkerheten ger en otillfredsställande psykisk arbetsmiljö, vilket senaste årens erfarenhet tydligt visat

Lagringsbord och stegmatare

 Senast ändrad: 2011-06-20
 
1.1 Automatisk städskrapa bör bordet vara högt och med tillhörande stödben placerade radvis. Det är önskvärt med automatisk städskrapa under bordet.

Ett väl tilltaget utrymme under bordet förenklar maskinell renhållning. Finns automatisk städskrapa spelar bordets höjd mindre roll.
 
Bordets olika delar bör kunna köras med olika hastigheter.
Möjlighet bör finnas att tvångsköra stegmataren. Bord och stegmatare bör kunna styras såväl från mätstol som från särskild manöverpulpet.

Variabel matningshastighet ger tidsvinst och minskar risken för att stockar lägger sig snett på bordet. Tvångskörningen innebär att behovet av manuell insats minskar.
 
Bordet bör vara försett med anordningar som medger avgränsning av skilda partier.
Helst två par skiljebalkar så att man kan ha tre partier på bordet samtidigt. Varje lagersektion bör avslutas med en uppfällbar stoppanordning. När denna utsätts för tryck från frammatat virke så bör frammatningen brytas med automatik. Manuell frammatning bör dock vara möjlig för att rätta till nedlagda partier.

Anordningen förhindrar sammanblandning av virke från skilda leverantörer samt ger tidsvinst genom att avståndet mellan olika partier på bordet kan minskas. Om fler partier kan läggas upp samtidigt så får truckarna större frihet att planera sitt arbete utan att bordet "går tomt".
 
Bordet bör ha ett stort antal kedjor, åtta stycken rekommenderas.
Små klackar (20 mm höga med rundning) på timmerbordets kedjor kan monteras för att förhindra rullning av stockar. Typ Tähkä rekommenderas, ej synliga kedjor.

Fler kedjor på lagringsbordet kan minska störningarna med stockar som fastnar.
 
Vid hydrauldrift av lagringsbord och övriga transportörer bör aggregatet för hydrauliken placeras i en särskild byggnad. Central automatsmörjning bör finnas på nya mätstationer.
Placering av aggregatet i mäthuset medför stor risk för störande buller, vibrationer och oljelukt.
  
Om påläggning med bilkran förekommer bör bordet vara längre än när enbart truckpåläggning sker. Lagringsbordets längd bör inte vara kortare än 15 m.

Ett långt bord gör att timret inte behöver läggas så högt. Detta minskar risken för ras och sammanblandning av virke från skilda leverantörer.
 
Dubbel stegmatare av trappstegsmodell rekommenderas. Detta är särskilt viktigt om uttunningsbord saknas.
En dubbel stegmatare innebär garanti för en säker enstockshantering och förhindrar att stockar lägger sig snett på transportören. Ger även betydligt högre kapacitet.

1.8 Gripkran
Hydrauldriven gripkran bör finnas som kan arbeta över främre sektionen på lagringsbordet (och i förekommande fall stegmatare/bedömningsbord). Kranen bör företrädesvis vara fjärrmanövrerad (reglagen placerade nära operatörsplatsen). Alternativ kan vara en mobil kran som snabbt kan tas i bruk.

Kran minskar stopptiderna och riskerna för olycksfall. Räckvidden på kranen är viktig.
 
Nödstopp skall finnas för lagringsbord och stegmatarfickor. Grind bör finnas på gångbana till bedömningsbord och stegmatare, där stopp utlöses om den öppnas.

Nödstoppet och anordningen med grind minskar riskerna för olycksfall.
 
1.10 Bevakningskamera
Om stegmatare och lagringsbord är försedda med sidoplåtar som skymmer sikten för mätaren bör två bevakningskameror finnas. En för stegmataren och en som täcker hela bordet.

Mätaren måste se gräns mellan partier mm. Dessutom förenklas eventuell maskinell hjälp eftersom kameran gör det möjligt att överblicka partier som mätaren inte kan se på grund av skymmande sidoplåtar.
 
Belysningsanordning bör finnas som med ljuset riktat från mäthuset belyser stegmatare och lagringsbord. Valet av belysningsutrustning samt dess placering bör ske i samråd med belysningstekniker (skyddsingenjör), särskilt för att undvika bländning av truck- respektive lastbilsförare.

En god belysning är en förutsättning för säkert och effektivt arbete.

1.12 Sprinklers
Före bedömningsbordet bör finnas sprinklers för bevattning av stockens ändytor.
Bevattningen av stockändarna underlättar bedömningen av röta och årsringsbredd.
 

Att beakta vid tvärmatning med mätram efter bedömningsbordet

1.13 Preliminär stocklängd
I anslutning till stegmataren rekommenderas utrustning för registrering av preliminär stocklängd.

Uppgiften om preliminär längd underlättar för mätaren att bedöma stockarna i rätt ordning. Jämförelse mellan preliminär och slutlig längd kan också utnyttjas för att upptäcka om ordningsföljden mellan stockar ändrats mellan mätpunkterna. Om detta inträffat skall det utlösa banstopp.
 

Att beakta vid längsmatning samt vid tvärmatning med mätram före bedömningsbordet
 
1.14 Dubbla fotoceller
Vid iläggning på längsgående bana bör dubbla fotoceller med olika arbetsriktning finnas. Fotocell som klarar solljus bör utnyttjas och hjälpmedel för rengöring av fotoceller bör finnas, exempelvis tryckluft.

Dubbla fotoceller innebär att man kan fortsätta köra även om en fotocell störs av smuts eller om stocken studsar så att ljus indikeras under stocken.
 
1.15 Stockluckeoptimering
Vid iläggning på längsgående bana bör finnas stockluckeoptimering (ex.vis fotocell- eller laserteknik)

Stockluckestyrning skapar ett jämnare flöde och medger högre kapacitet.

Transportörer

 Senast ändrad: 2011-06-21
 
Transportörer bör bäras upp av egna fundament. Sidoväggarna bör vara sandfyllda för de avsnitt av längdtransportörer där stockar läggs ner från bord eller sidotransportörer. Däremot behöver inte hela transportörens sidoväggar vara dubbla och sandfyllda.

Fristående konstruktioner innebär att vibrationer från transportören inte fortplantas till mäthuset och orsakar skakningar och buller. Sandfyllda sidoväggar dämpar buller och vibrationer.
  
Transportörer vid tvärmatning bör förläggas med rörelseriktningar bort från mäthuset för att eliminera risken att stockar som hamnar snett eller fastnar riskerar att träffa mäthuset.
  
Nedbringaravståndet bör vara högst en meter och medbringarnas höjd bör vara minst 4 cm över glidskenorna.

Kraven syftar till att minska risken för att stock skall "doppa" under medbringarnivån.

Transportörens hastighet bör vara steglöst variabel.

Med variabel hastighet kan flödet av stockar anpassas till svårighetsgraden i bedömningen.
Transportör som är delad mellan stegmatare och mäthus bör ha den första delen försedd med reversibel drift.

Anordningen minskar risken för olycksfall och behovet av traktorhantering eftersom övergrova stockar och "dubbelstockar" kan köras isär eller av banan genom att backa den.

2.5. Medbringare
Vid passage genom mätramen bör transportören ej vara försedd med skymmande kanter. Medbringarna bör helt täcka glidskenorna.

För att mätningen skall fungera får strålgången mellan mätramens mätbalkar inte vara skymd. Medbringare som täcker hela glidskenans bredd gör att den automatiskt hålls ren.

I anslutning till mätramen bör transportören vara försedd med en öppning mot den undre parten av kedjan. Från öppningen och i riktning från mäthuset bör monteras en plåt på transportörens undersida fram till den plats där man vill samla snö, bark mm.

Öppningen med tillhörande plåt gör att snö och bark mm, som faller ner genom öppningen, automatiskt förs bort av den underliggande kedjans medbringare. Detta förenklar renhållningen och minskar riskerna för störningar i mätningen.
 
2.7 Längd
Transportören genom mätramen bör ha en längd bortom mätramen om ca 7 m.

Sträckan bortom mätramen måste omfatta minst en stocklängd för att mätramens mätnoggrannhet skall kunna utnyttjas helt.
 
Glidskenorna i transportören bör i mätområdet vara försedda med mönster så att reflexer inte uppstår.

2.9 Stoppläge
På transportören bör finnas ett stoppläge för undersökning av ordinarie stockar och för märkning av kontrollstockar. En arbetsbrytare (mekanisk brytare) bör finnas placerad i anslutning till undersökningsplats/ märkningsplats för kontrollstockar. Samma gäller om ett särskilt kontrollstocksbord används (se punkt 2.10).

Stockar måste utan hinder kunna undersökas respektive kontrollstockar märkas innan de kommer ut i stockfacken.

2.10 Kontrollstocksbord
Stoppläget för märkning av kontrollstockar kan vid behov ersättas av ett särskilt kontrollstocksbord för uppläggning av kontrollstockar i enkelt lag i den ordning som de tagits ut, alternativt separat kontrollstocksbana.

Bord/bana gör det möjligt att lägga av och märka stockar utan att transportören stannas vilket ökar anläggningens kapacitet. Märkningen kan ske av flera stockar i taget och vid tidpunkter som är lämpliga med hänsyn till arbetet i övrigt.
 
2.11 Kameror
Den utgående transportören bör övervakas av kameror.

Kamerorna ger operatören möjligheten att övervaka funktionen hos hela sorteringsbanan. Dirigering av lasttruck underlättas och anläggningens kapacitet utnyttjas bättre.
 
En eluppvärmd spegel med måtten 0,75 x 1,0 m bör placeras i början av utgående transportör.

Spegeln ger god överblick över utmatningstransportör och timmerfack.
 
Belysningsmast(er) med strålkastare bör finnas även för facksorteringen.

En god belysning är en förutsättning för säkert och effektivt arbete.
 
 
2.14 Ljud- och/eller ljuslarm
Vid igångsättning av sorteringsbanan skall ljud- och/eller ljuslarm avges. Ljudsignal förordas i den mån krav på yttre miljön så tillåter. Krav på 10 sekunders fördröjning från det att virkesmätaren trycker på start tills sorteringsbanan börjar gå. Under den tiden skall larmning ske utefter hela banan.
Det rekommenderas att yttre sorteringsbanan delas från inre banan för att minimera antalet stopp på sorteringsbanan som genererar larmsignal. Möjlighet skall finnas att låsa banan. Skylt att läggas i mätstolen vid reparation bör finnas.
Annat signalsystem eller annan lösning får väljas utifrån egen riskbedömning för aktuell mätplats.

Virkesmätaren kan inte ha total uppsikt över sorteringsbanan. Person kan befinna sig under eller intill sorteringsbanan utan att synas från mäthuset.
 

2.15 Korsande transportörer
Vid större anläggningar med korsande transportörer bör vid behov användas säkerhetsgrindar med dörrbrytare, eller motsvarande metod med samma säkerhetsfunktion, för säkerhet vid tillträde i olika områden. Start av transportör skall ej kunna ske från mäthuset då dörrbrytare, eller motsvarande, aktiverats. 

Kontrollmätare/kvalitetsrevisor och övriga besökare är inte alltid synliga från mäthuset.

Bedömning vid längsmatning

 Senast ändrad: 2011-06-21
Avståndet från transportörens mitt till mäthusets yttervägg bör vara ca 60 cm.
Operatören skall sitta så nära transportören som möjligt. Mäthuset skall ej skadas av förbipasserande stockar.
 
Avståndet mellan operatörsplats och mätramen bör vara 7–8 meter. Vid hög hastighet på transportören bör avståndet vara något längre.

Kort avstånd till stocken leder till mindre effektiv tid för bedömning av stocken.
 
3.3 Ljusvärdet
Ljusvärdet på stocken bör vara minst 500 Lux. För att ej ge "solar" på stocken bör armaturerna vara relativt svaga men istället fler till antalet. Utformning av belysning bör ske i samråd med belysningstekniker/ skyddsingenjör.
Bästa möjliga belysning på stocken är nödvändig med hänsyn till arbetssituationen. Enhetlig belysningsstyrka eliminerar risken för skuggor och att "mörka" ytor uppstår.
 
 
3.4 Spegel i nivå med transportören
En eluppvärmd spegel med måtten 0,75 x 4,5 m bör placeras i nivå med transportören och med ändpunkt efter operatörens plats. Spegeln skall vara upphängd så att vibrationer i densamma undviks.
Spegeln är nödvändig för granskning av den sida av stocken som är vänd från operatören. Om spegeln inte sitter stilla försvåras granskningen av stocken.
 
3.5 Spegel över mätramen
En eluppvärmd spegel med måtten 0,75 x 1,0 m bör placeras över mätramen, se dock punkt 3.6. Exakt placering och inställning av speglarna görs i samråd med operatören.
Spegeln möjliggör bedömning av ändfel och krökar redan när stocken befinner sig i ett tidigt skede av bedömningsläget.
 
Ett bättre alternativ än spegel är att placera en kamera i höjd med mätramen och på en färgskärm framför mätaren visa en bild av den bortre ändytan av den stock som är under bedömning. Avståndet till skärmen bör vara minst 3 m och den bör placeras på samma höjdläge som stocken.
Kameran och färgskärmen gör det möjligt för mätaren att se och bedöma fällsprickor, årsringar, röta mm. Lösningen med kamera innebär också att operatören slipper huvudvridningar för att granska "misstänkta" stockar som passerat förbi på transportören.
 
Längs transportören bör halkfri gångbana (typ gallerdurk) finnas.
Störningskällor i stockhanteringen ska vara åtkomliga. Gallerdurken minskar risken för olycksfall och underlättar renhållningen.
 
 
Vid mätning i linjen bör så långt möjligt finnas bufferteringsmöjligheter (5-10 minuter).
Möjliggör varierad arbetstakt och planering för kortare stopp.
 

Bedömning vid tvärmatning

 Senast ändrad: 2011-06-20
 
Området för kvalitetsbedömning på bedömningsbordets plana del bör omfatta minst fyra stockar. Det är dock en klar fördel om bedömningsbordet görs längre.
Denna lösning ger möjlighet att variera tiden för bedömning beroende på stockarnas svårighetsgrad.
 
Ljuset inom bedömningsområdet på tvärtransportören bör belysa såväl stockarnas mantelyta som ändytor med samma styrka. Ljusvärdet på stocken bör vara minst 500 Lux. För att ej ge "solar" på stocken bör armaturerna vara relativt svaga men istället fler till antalet. Utformning av belysning bör ske i samråd med belysningstekniker/skyddsingenjör.
Bästa möjliga belysning på stocken är nödvändig med hänsyn till arbetssituationen. Enhetlig belysningsstyrka eliminerar risken för skuggor och att "mörka" ytor uppstår.
 
 
4.3 Spegel på tvärtransportören
En eluppvärmd spegel med måtten 1 x 3 m bör placeras på bortre sidan av tvärtransportören så att stockändarna i denna sida kan granskas. Spegelns upphängning skall utformas så att vibrationer minimeras.
Spegeln ger mätaren information om fel och skador i stockarnas bortre ändar.
 
4.4 Markering
Ljusmarkering (laserpekare) eller annan typ av markering på den stock som står i tur för kvalitetsbehandling bör finnas. Laserpekares strålning skall kunna brytas genom ordinarie nödstopp.
Markeringen är ett hjälpmedel för att säkra bedömning av rätt stock på transportören.
 
 
4.5 Kamera
En kamera med tillhörande färgskärm bör placeras för visning av en "fryst" bild av de stockändar som är vända bort från operatören. Den stock som presenteras på displayer skall vara samma som visas i TV-monitor och som pekas ut av ev. laserpekare. Det bör vara möjligt att gå "fram eller tillbaka" bland stockarna inom bedömningsområdet med en +/- knapp. Samtliga stockar som för tillfället är föremål för mätning och behandling bör kunna visas.
Kameratekniken möjliggör en förbättrad kvalitetsbedömning samt underlättar för operatören att bedöma "rätt" stock.
 
4.6 Stoppläget
Stoppläget för stock som inte erhållit kvalitetskod bör vara beläget på tvärtransportören strax före "nedfallet" på utgående transportör. Det bör även vara möjligt att stanna stocken manuellt tidigare på bedömningsbordet för eventuella kontroller.
Stoppläge på tvärtransportören minskar slitaget på utgående transportör och gör det möjligt för operatören att alltid kunna bedöma stocken på den tvärgående transportören.
 
4.7 Signal
Signal bör kunna ges så att stock utan kvalitetskod passerar stoppläget i punkt 4.6 och fortsätter till läget för undersökning av stock.
Stoppläget på den tvärgående transportören är olämpligt för undersökning av stock.
 
4.8 Avstängningsknapp
Bedömningsbordet skall vara försett med avstängningsknapp.
Det är av säkerhetsskäl viktigt att bedömningsbord, stegmatare och lagringsbord snabbt kan stoppas. Det separata stoppet ger också skonsammare drift av den utgående transportören.
 

4.9 Halkfri gångbana
Längs bedömningsbordet bör halkfri gångbana (av typ gallerdurk) finnas.
Störningskällor i stockhanteringen ska vara åtkomliga. Gallerdurken minskar risken för olycksfall och underlättar renhållningen.
 

Mätram och metalldetektor

 Senast ändrad: 2011-06-20
Utrymme dimensioneras och mätutrustning bör placeras så att tillsyn kan ske obehindrat. 
 
5.2 Mätram
Mätramen bör vara monterad på separata fundament som inte står i kontakt med anläggningen i övrigt.
Vibrationer i fundamentet medför risk för att mätramens funktion påverkas.
 
5.3 Mätram av skuggprincip
Mätram av skuggprincip (en- och tvåvägsmätramar) bör vara försedd med tak eller annan överbyggnad som skyddar mot nederbörd och störande ljus. Mätramen bör vara lätt åtkomlig för rengöring. Mätram med mätbalk som ligger under transportörskedjan bör vara försedd med anordning som avlägsnar bark och andra föroreningar från mätbalken.
Mätramen kan skadas av fukt. Infallande solljus kan försämra mätnoggrannheten.
Mätbalkarna måste vara helt fria från föroreningar för att mätningen skall fungera tillfredsställande.
 
5.4 3-D mätramar
3-D-mätramar kräver normalt fullständig avskärmning av solljus samt skydd mot kraftiga temperaturskillnader. Inbyggda 3D-mätramar kan förses med kameraövervakning (skräp, bark, snö etc). Även 3D-mätramar bör vara lätt åtkomliga för rengöring.
Kameraavläsning av laserpunkt eller laserlinje störs kraftigt av solljus.
 
5.5 Lasersäkerhet
För mätram med laser enligt laserklass 3B skall godkända laserskyddsglasögon vara tillgängliga på mätplatsen om fullgod lasersäkerhet inte säkrats på annat sätt. Laserstrålning skall automatiskt stängas av genom brytare på servicelucka, alternativt ljusvakt, eller genom enkel manuell avstängning via mätramsdatorn. Riskområde skall utmärkas med varningsskyltar. Leverantörsmanual med lasersäkerhet skall finnas på mätplatsen.
Observera att kontrollmätare/kvalitetsrevisor behöver ha laserljuset på vid installationstest och periodiskt test.
 
 
5.6 Metalldetektor
För metalldetektor som är placerad i anslutning till mätram bör avståndet mellan detektorns gummitransportör och mätramen vara minst 7 m.
Stocken måste vid passage genom mätramen ligga stilla på medbringaren. Efter att ha lämnat den grunda gummibanan behöver stocken en sträcka att stabilisera sig på innan mätramen.
 
5.7 Skyddsram
Skyddsram eller liknande bör finnas för såväl metalldetektor som mätram.
Skydd behövs för att undvika påkörning av stock som ligger snett i transportören.
 
Att beakta vid tvärmatning med mätram efter bedömningsbordet
 
5.8 Placering
Om det är tekniskt möjligt bör mätramen på den utgående transportören placeras före metalldetektorn.
Lösningen ger operatören bättre överblick och minskar gångavståndet till stoppläget för undersökning.

Mäthus

 Senast ändrad: 2011-06-20
Mäthuset bör vara försett med tak över (tvärgående) transportör(er) i den utsträckning som behövs för att skydda mätutrustning och speglar mot nederbörd och samtidigt ge goda ljusförhållanden. Vid behov förses huset också med väggytor som minskar risken för störande ljus.
Bländning genom infallande solljus och ljusreflexer i glasytor försvårar mätningsarbetet. Dessutom innebär det problem att klassa stocken om den ligger både i starkt ljus och skugga.
 
Utrymmena, särskilt i mätlokalen, bör vara väl tilltagna utifrån antalet personer. På mindre arbetsplatser bör invändigt utrymme för kontor och operatörsplats uppgå till minst 20 m2. Invändigt utrymme för lunchrum/pentry och toalett bör uppgå till minst 15 m2. På toaletten bör finnas minst 150 cm fritt utrymme framför tvättställ respektive toalettstol. Omklädningsutrymmen och förråd bör finnas i samma byggnad som övriga utrymmen. Förrådsutrymme bör uppgå till minst 6 m2.
Det måste finnas tillräckligt utrymme för tillfälliga besökare som arbetsledning, kontrollmätare och studiebesökare.
 
Virkesmätaren bör vara placerad så att överblick finns över både lagringsbord, stegmatare och bedömningsbord.
Ger möjlighet till kontroll och styrning av virket på dessa transportörer. Den ger även möjlighet att förbättra säkerheten i särhållning av partier. Man får god överblick över stegmatare och lagringsbord utan att behöva vända sig om eller vrida på huvudet
 
Gångbanan fram till och med kontrollstocksfacket eller bordet för kontrollstockar bör ligga ca 0,5 m under medbringarnas nivå. Gångbanorna bör vara utförda av gallerdurk.
Konstruktionen ger bra och säker arbetsställning vid undersökning av stockar.
 
Fönsterväggen mot bedömningsområdet bör inte placeras i söderläge. Avskärmning av solljus kan ske med solfilm. Fönsterväggen bör vara av minst 6 mm tjocklek och av dubbelt glas för att åstadkomma tillräcklig bullerdämpning. Den del av rutan som vetter mot transportören bör vara hel inom bedömningsområdet. Sikthindrande stolpar bör undvikas. Fönstret bör kunna nås enkelt från utsidan för rengöring. Vid behov monteras särskild uppfällbar gallerdurk för detta ändamål. För längsgående bana gäller att golvsockeln bör vara 30 cm när golvet är i nivå med transportören. Fönstren bör vara snedställda max 40 cm och ha en höjd om ca 1,2 m. För tvärtransportör gäller att operatörsgolvets nivå bör vara 50 till 90 cm över undersidan på stocken. Golvsockeln under rutorna bör vara 20 cm när golvet är beläget 30 cm över tvärtransportören. Vid högre golvhöjd bör sockeln minskas i motsvarande grad. Vid golvhöjden 60 cm får golvsockel inte finnas. Fönstren bör vara snedställda max 50 cm och ha en höjd om ca 1,5 m.
Fönstrens placering i norrläge i förhållande till operatören minskar risken för infallande, störande solljus och reflexer. Även fönstrens utformning och lutning är viktig. Lutningen av fönstren skapar bättre rymd i lokalen och tillåter operatören att komma närmare stocken. Alla föremål som skymmer siktfältet stör mätningen. Detta gäller i hög grad också ljusreflexer. Om golvet är i rätt höjd behövs kanske inte lyftbord, se punkt 7.2.
 
Fönster i solbelysta lägen bör förses med möjlighet till avskärmning, ev med rullgardin eller solfilm. Fönster bakom operatören bör undvikas.
Anordningarna är nödvändiga för att minska värmeinstrålningen sommartid. Även bländning kan förekomma.
 
Höj- och sänkbart skrivbord bör finnas för att möjliggöra variation.
 
Anordning mot skadlig effekt vid blixtnedslag krävs. Lämpligaste metod väljs av mätplatsägaren.
Anordning är nödvändig för att minimera risken för personskada vid direktnedslag eller vid överslag i elnätet.
 
http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2006_04.aspx (Bilaga B 2.5)  
 
Mätplatsens elcentral bör ej vara placerad under operatörsplatsen.
Risk finns för skadliga, starka elektriska fält. Avskärmning kan komma att krävas genom kommande EMF-direktivet. Strålningsstyrkan avtar dock snabbt med ökat avstånd.
 
På lämplig plats i mätlokalen bör placeras en panel med eluttag ca 1,2 m över golvet. Minst fem dubbla jordade uttag bör ingå i panelen.
Mät- och kontorsutrustningen kräver tillgång till ett stort antal eluttag. Panelen minskar också behovet av tillfälliga löst liggande sladdar.
 
Minst två dubbla jordade uttag bör placeras såväl under som över fönstret framför mätstolen. Uttagen kan också vara placerade i anslutning till stolen.
Display och TV-monitorer kommer att placeras intill fönstret.
 
Eluttag för mät- och registreringsutrustning bör ligga på samma fas, dock ej densamma som för belysningen.
Samma fas behövs för att minimera riskerna för elstörningar.
 
Telefonjack bör monteras intill elpanelen, i kontorsutrymmet och vid operatörsstolen. Bredband skall inkopplas.
Ger flexiblare PC-placering utan att sladdar behöver förlängas. Jacket skall vara ovanför skrivbordet då modemet endast skall vara inkopplat vid datakommunikation på grund av risken med åskvädersstörningar.
Bredband ger tillförlitlig datakommunikation och är förutsättning för användning av dataprogram. 
 
Mätlokalen bör kunna låsas med stöldgodkänt lås, helst med larm.
Möjlighet måste finnas att på ett betryggande sätt skydda inventarier samt förvara mäthandlingarna och andra dokument som ej får vara åtkomliga för obehöriga. Låsets typ är en försäkringsfråga.
 
I mätlokalen bör takbelysningen vara tyristorstyrd. Över banan efter tvärtransportören bör sättas en rad lampor fram till mäthusets slut. Materialet i mäthusets innerbeklädnad bör vara sådant att det ej reflekterar ljus.
Utanför bedömningsområdet behövs endast allmän belysning. Punktvis, starkt sken i mätlokalen stör mätningsarbetet.
 
Bullernivån i mätlokalen skall normalt ej överstiga 55 dB(A). Ljudnivån i lokalen dämpas genom användning av lämpligt material i golv, väggar och tak. Störande ljud utifrån begränsas om fönstren utförs med 2-glas isolerruta.
Bullernivån 55 decibel A är ett riktvärde för lokaler där arbete pågår mer kontinuerligt.
 
 
6.17 Klimataggregat och ventilation
Utöver radiatorer under fönstren bör klimataggregat finnas som garanterar lämpligt inneklimat oberoende av årstid och håller imma borta från fönstren. Lämplig regleringsmöjlighet mellan 18ºC och 23ºC. Direktverkande elradiatorer bör undvikas. Ventilation bör generera övertryck för att undvika damm. Luftintag bör placeras där luften inte är kontaminerad av damm eller olja och fett från kerattbana.
Bättre miljö för personal och datorer. Elradiatorer skapar alltför torr luft.

Mätstol

 Senast ändrad: 2011-06-20
 
Rätt placering. Mätstolen med tillhörande registreringsutrustning bör vara belägen så nära transportören som möjligt. Uttaget i golvet för kablarna till mätstolen bör vara beläget ca 150 cm från fönstret och i övrigt så att stolen kan placeras så gynnsamt som möjligt i förhållande till bedömningsbordet. Kablarna bör dessutom vara så långa att stolens läge kan varieras upp till 50 cm från uttaget i golvet.
Ju närmare operatören har till stocken, desto bättre och tydligare framträder kvistegenskaper och fel. Rätt
placering av mätstolen är ett villkor för en god ergonomisk utformning av mätplatsen.
 
Operatörens stol bör vara vrid-, höj- och sänkbar samt ha inställbart ryggstöd och armstöd. Mätstolen bör även vara så utformad (flyttbar stolsdel eller armstöd) att det är möjligt att variera mellan stående och sittande arbetsställningar. Vid tvärmatning bör operatörsstolen även placeras på ett lyftbord med 500 kg kapacitet.
Möjlighet till individuell arbetsställning underlättar arbetet och minskar risken för arbetsskada. Dessutom ger liften möjlighet att eliminera besvärande solljus samt smidigt anpassa ögonhöjden till timrets grovlek.
 
 
Samtliga reglage inkl. nödstopp bör vara placerade i eller i direkt anslutning till stolens armstöd. Avståndet mellan sits och armstöd bör kunna varieras 5-6 cm. Anläggningen bör kunna förses med fjärrkontroll, typ IR
(IR= infrarött ljus).
Möjlighet till individuell sittställning underlättar arbetet och minskar risken för arbetsskada. Fjärrkontrollen medger att operatören fritt kan röra sig under mätningsarbetet och variera arbetsställningen.
 
 
Armstöden på operatörens stol bör vara utförda i bländfritt material.
Ytor som ger reflexer eller på annat sätt bländar försvårar mätningsarbetet och verkar i längden tröttande.
 
Funktionsknappar bör vara ergonomiskt anpassade och om möjligt med standardiserat utförande.  
 
Radiokommunikation med lastmaskin skall finnas vid mätstolen.
Möjligheten att kommunicera med lastmaskiner ökar mätplatsens kapacitet och ger säkrare hantering av virket.
 
En bildskärm med tydliga tecken bör vara placerad på ett avstånd från mätstolen som gör den lätt att läsa av.
Visade värden skall direkt kunna jämföras med stockens fysiska mått utan att blicken nämnvärt behöver flyttas.
 
 
7.8 Förvaring
Fack, skrivplatta eller låda för förvaring av nödvändiga handlingar bör finnas i direkt anslutning till mätstolen.
Vid behov är aktuella handlingar tillgängliga utan onödigt tidsspill

Kontrollmätning

 Senast ändrad: 2011-06-21
Permanent plats särskilt avsedd för kontrollmätning skall placeras så nära mätstationen som praktiskt möjligt, företrädesvis med tak och vindskydd. Platsen skall ha de avgränsningar mot motorfordonstrafik som erfordras för säker mätning. Som riktlinje ska platsen asfalteras samt dimensioneras för att rymma 2 veckors kontrolluttag. Mätbänk skall utformas utifrån aktuellt sortiment och godkännas genom initial skyddsrond.
Virkesmätare kan behöva medfölja kontrollmätare/kvalitetsrevisor till platsen. Vistelse bland motorfordonstrafik innebär uppenbar olycksrisk.
 
 Plats för parkering av personbil skall finnas nära kontrollmätplatsen.
Kontrollmätare/kvalitetsrevisor behöver medföra verktyg och mätredskap till kontrollmätplatsen.
Belysningsstolpar bör placeras vid mätbänk. Rekommendation är placering 4 m ut från mätbänk med 8 m mellanrum med två armaturer per stolpe, en riktad rakt ovanifrån på 8 m höjd och en på 6,5 m höjd och vinklad 30º från stolpen. Nedersta 3 m av stolparna bör gjutas in i betongcylindrar för att skyddas mot sönderkörning av lastmaskiner. Belysning bör väljas för bästa ljusstyrka och färgåtergivning.
Möjlighet bör finnas till snöröjning och vid behov saltning och/eller sandning.

Arbetsställe

 Senast ändrad: 2012-02-28
 
Parkeringsplats för personfordon bör om möjligt placeras nära mätstationen för att minimera påkörningsrisk med fotgängare bland truck- och/eller lastbilstrafik. I annat fall bör gångväg förläggas till/från mätstationen med erforderlig märkning och/eller avgränsning så att påkörningsrisken minimeras. Belysningen skall i båda fallen vara tillräcklig för god sikt.

Travmätning

 Senast ändrad: 2011-06-21
Rekommendationerna gäller vid nybyggnation av mätplats för travmätning och kontrollmätning samt vid ombyggnation som berör rekommendationerna.
 

Yttre planlösning

 Senast ändrad: 2016-01-14
 
Mätplatsen bör placeras i direkt anslutning till infarten till industrins vedgård och så att trafiken på anslutningsvägar, i synnerhet allmänna vägar, inte störs av väntande virkesfordon. Uppställningsplatsen för fordonen bör vara dimensionerad med hänsyn till mätplatsens storlek och den anhopning av fordon som erfarenhetsmässigt kan förekomma vid vissa tidpunkter samt disponeras så att fordonen kan mätas efter principen först in – först ut. Det är en avgjord fördel om såväl vägar som utrymme i övrigt runt mätstationen är asfalterade. Utfarten från mätplatsen görs helst gemensam med infarten.
 
I förekommande fall reserveras utrymme för mätportal (exempelvis av modell Mabema eller Modus 2000).
 
Fordonsvåg för inmätning bör placeras i direkt anslutning till infarten. Vågen bör kunna övervakas från mätstationen, eventuellt med monitor. Talkommunikation med vågterminalen är en fördel. Våg bör vara försedd med uppvärmning som förhindrar isbildning och fastfrysning vintertid. Åtgärder för effektiv dränering bör ha vidtagits. Taravåg bör placeras inom rimligt gångavstånd från mätstationen, om möjligt så att den kan bevakas okulärt från mätstationen. Terminalen vid taravågen bör medge utskrift av fullständigt mätkvitto.
Gör det möjligt att kontrollera att taravägning sker i föreskriven ordning. Närheten till mätstationen underlättar för fordonens förare.
 
Mäthuset placeras på så stort avstånd från uppställningsplatsen att fordon utan hinder kan köra fram till och genom mätbryggan.
 
Parkeringsplats för personfordon bör om möjligt placeras nära mätstationen för att minimera påkörningsrisk med fotgängare bland truck- och/eller lastbilstrafik. I annat fall bör gångväg förläggas till/från mätstationen med erforderlig märkning och/eller avgränsning så att påkörningsrisken minimeras. Belysningen skall i båda fallen vara tillräcklig för god sikt. Lämpligen anordnas vid varje parkeringsplats eluttag för motorvärmare.

Minimalt gångavstånd minskar olycksrisken med fotgängare bland tung trafik.
 
I de fall gående endast får röra sig på utpekade gångvägar bör detta tydligt anslås.
 
På lämplig plan mellan mätstation och industri ordnas permanent plats för lagring av stickprovstravar/provtravar samt i berörda fall mätbänkar för stockmätning av provtravar, företrädesvis med tak och vindskydd. Som riktlinje ska platsen asfalteras samt dimensioneras för att rymma två veckors utfall av stickprovstravar/provtravar med säkerhetsavstånd till travar. Även plats för utbildningstravar kan behövas. Platsen bör placeras så nära mätstationen som praktiskt möjligt, med de naturliga eller utplacerade avgränsningar mot motorfordonstrafik som erfordras för säker mätning.
I väntan på kontrollmätning placeras stickprovstravar/provtravar i häckar alternativt på rent, fast underlag för att förhindra förorening. Mätbänk skall utformas utifrån aktuellt sortiment och godkännas genom initial skyddsrond. Som riktvärde ska mätbänk rymma två travar. Om platsen ej kan direktbevakas bör monitor samt kommunikations-möjligheter finnas.
En plats för nära kan vara olämplig på grund av buller och avgaser från fordon. Det kan också innebära lång tranportsträcka för lastmaskiner som behövs för virkesmätningen.
 
Plats för avskärmad parkering av personbil bör finnas nära kontrollmätplatsen.

Kontrollmätare/kvalitetsrevisor behöver medföra verktyg och mätredskap till kontrollmätplatsen.
 
Belysningsstolpar bör placeras vid mätbänk. Rekommendation är 4 m ut från mätbänk med 8 m mellanrum med två armaturer per stolpe, en riktad rakt ovanifrån på 8 m höjd och en på 6,5 m höjd och vinklad 30º från stolpen. Nedersta 3 m av stolparna bör gjutas in i betongcylindrar för att skyddas mot sönderkörning av lastmaskiner. Belysning väljs för bästa ljusstyrka och färgåtergivning.
 
Möjlighet bör finnas till snöröjning och vid behov saltning och/eller sandning. 
 
Inom VMF Qbera tillämpas MAS-mätning vid stickprovsmätning. Vid MAS-mätning utarbetas separata instruktioner per industri.
 
Damm är ett arbetsmiljöproblem som kan förekomma på vissa mätplatser vissa tider på året. Fast eller mobil anordning för att binda dammet genom exempelvis saltning eller vattning bör finnas.
 
 
Avbandning skall ske efter mätning på angiven plats, skild från mätbrygga och mätare. Anslag skall finnas.

Mäthusets utförande

 Senast ändrad: 2011-06-21
Mäthuset bör vara utfört i två våningar och så stort att det rymmer nödvändiga lokaler för virkesmätare, åkare och eventuell arbetsledning. Mätkontoret bör placeras i den övre våningen. Vid fönster på mäthusets långsidor beaktas risken för sönderslagna rutor. Taköverhäng längs mäthusets långsidor bör göras så stort att det helt täcker gångbanorna på bryggorna närmast husväggen samt ytterligare 20 cm. Överhängets höjd över gångbanan bör  vara minst 3 m för att inte hindra arbetet med mätribba.

Mätkontorets placering på övre våningen gör det enkelt att nå mätbryggornas gångbanor.
 
Mäthus för större mätplats med omfattande skiftgång bör dimensioneras för arbetsstyrka om 12-15 personer totalt under dygnets olika skift. Både män och kvinnor förutsätts ingå i arbetsstyrkan.
 
Rekommendationer på utförande:
Övre planet:
Mätkontor med två dataplatser, lämpligen plats för ytterligare dataplats, samt arbetsplats för diverse administrativa arbeten. Då denna lokal också är uppehållsplats under väntetider placeras lämpliga möbler för detta ändamål. Lokalen är placerad i den del av mäthuset som är vänt mot infarten till mätplatsen. Stort fönster placeras mot husets gavel för betydande ljusinsläpp och uppsikt över fordonens in- och utpassering. Fönster i solbelysta lägen  förses med möjlighet till avskärmning.

Väntrum för åkare förses med två expeditionsluckor med tillhörande bänk. Golvet skall vara belagt med klinkers för att underlätta renhållning.
Kontor som arbetsplats för förman, arbetsledning och/eller kontrollmätare.
Förråd/arkiv om minimum 6 m2 för förvaring av mäthandlingar, blanketter och skrivmateriel mm.
Matrum med pentry som är tillräckligt stort för att rymma den samlade personalen och därmed kan fungera som samlingslokal för möten och arbetsplatsträffar.
Toaletter, en för mätarpersonalen och en för åkarpersonalen.
Trappa som förbinder husets båda plan. 
 
Nedre planet:
Huvudingången förses med brosteg utrustat med borstar och skrapgaller.

Korridor som förbinder huvudingången med övriga utrymmen samt trappan till övre planet.

Stöveltvätt i anslutning till huvudingången.

Åkarrum med tillgång till pentry och telefon.

Förråd tillräckligt stort för att mindre arbetsfordon och mätutrustning mm skall rymmas. Utrymmet förses med kraftiga slagportar.
Elcentral med plats för elutrustning, fläktar och andra servicemotorer.
Vilrum med säng.
Arkiv för äldre årgångar av redovisningshandlingar.
Städförråd avsett för all utrustning som behövs till hela mätstationen.
Lämpligen toalett avsedd för kvinnliga mätare.
Omklädningsrum för damer och herrar. Arbetstagare som förvarar personliga värdesaker på arbetsstället skall
ha tillgång till ett utrymme som har eller kan förses med lås.
Tvätt- och duschutrymme för damer respektive herrar.
 
Mäthus för mindre mätplats med samlad arbetsstyrka 4-6 mätare, män och kvinnor.
Rekommendationer på utförande:
 
Övre planet:
Mätkontor placerat i den del av huset som är vänd mot mätplatsens infart. Stort fönster i gaveln för god ljusmiljö.
 
Fönster i solbelysta lägen förses med möjlighet till avskärmning.
Dataplats och lämpligen plats för ytterligare en dataplats. En arbetsplats för allmänt kontorsarbete.
Pentry med plats för stolar och bord. Pentryt saknar vägg mot mätkontoret med undantag för avskärmning.
Kontor som arbetsplats för arbetsledning och/eller kontrollmätare.
Förråd/arkiv om minimum 6 m2.
Väntrum för åkare kombinerat med den ena av entréerna till detta plan. Disk med lucka till mätkontoret.
Omklädningsrum gemensamt för all personal, med duschkabin. Arbetstagare som förvarar personliga värdesaker på arbetsstället skall ha tillgång till ett utrymme som har eller kan förses med lås.
Toaletter med tvättställ, en för mätpersonal och en för åkarpersonal.
Städförråd avsett för nödvändig städutrustning.
 
Nedre planet:
Det nedre planet inreds endast till halva arean:
Kallförråd utan fönster.
Maskinrum utan fönster innehållande elcentral, ventilationsaggregat och annan nödvändig maskinutrustning. 
 
 
Dubbla mätbryggor ger en säkrare mätning, särskilt om virket är ojämnt lastat. Inom VMF Qberas område behövs endast en mätbrygga.
Bryggan närmast husväggen kan konstrueras med skilda höjder för mätning av bil respektive släp med virke i standardlängd, då lasten består av fem travar och höjden på dessa kan skilja väsentligt mellan bil och släp. För laster med virke i fallande längder finns inget egentligt skäl att variera bryggans höjd.
För att skydda bryggorna mot påkörning bör dessa ställas på stålskott fundament av betong som samtidigt fungerar som avledare. Fundamentets höjd över körbanan bör vara ca 20 cm. Bryggornas stativ bör ställas högst 10 cm från fundamentets kant mot körbanan för att göra det möjligt för virkesmätaren att komma nära virkestravarna i samband med måttagningen. Mätbryggans längd bör vara 24 meter eller så lång att den räcker längs hela fordonet samt möjliggör mätning av sista ändsnittet. Mätbryggans höjd bör vara lägst 3,0 meter. Bryggorna bör i åtminstone ena änden vara försedda med trappa som når ner till marken. Trappsteg och gångplan bör helst vara gjorda av gallerdurk eller sträckjärn för att minska risken för halkolyckor. I bryggor av trä är risken större för halka. Dessa bör därför ej vara målade och det bör vid respektive trappsteg anbringas ett utanpåliggande sträckjärn.
Räckets överliggare bör utformas som dränerad U-list och i dess botten placeras en plastskena i vilken aluminiumstänger för längdmätning placeras. Körbana mellan bryggorna bör vara gjuten i betong.
Erfarenheten visar att asfaltbanor mellan bryggor under den varma årstiden trycks sönder på grund av de tunga lassvikterna.
 
Belysningsstolpar med godkänd armatur bör monteras i anslutning till mätbryggorna. Belysning bör monteras även under gångbanorna på sådan höjd att travarnas sidor kan belysas. Rekommendation på ljusstyrka för att uppnå godtagbar effekt är 250 W HG-lampa. Per mätbrygga behövs för fullgod belysning 11 armaturer.
Viktigt att tänka på är att så långt möjligt begränsa de elektriska kraftfält som mätaren kan utsättas för.

Arbetslokaler och personalutrymmen

 Senast ändrad: 2011-10-28
Arbetslokaler och personalutrymmen bör ha sådana ventilationssystem för luftväxling att luftkvaliteten är tillfredsställande. Oftast behövs fläktar för att få tillräckligt bra luft. Vid stillasittande arbete behöver inomhustemperaturen normalt vara 20-24°C. Lämplig regleringsmöjlighet mellan 18ºC och 23ºC.
Elradiatorer bör undvikas då de skapar alltför torr luft.
 
 
Arbetsbord och kontorsbord som nyttjas av fler än en person bör vara höj- och sänkbara för att möjliggöra varierad arbetsställning mellan sittande och stående för att eliminera belastningsskador.
 
 
Kontorsstol bör vara stabil, höj- och sänkbar samt ha justerbara armstöd för att eliminera belastningsskador. 

Svensk standard anger test- och riktvärden för hur en optimalt utformad arbetsstol bör vara konstruerad.
 
 
Bullernivån i arbetslokalen skall normalt ej överstiga 55 dB(A). Ljudnivån i lokalen dämpas genom användning av lämpligt material i golv, väggar och tak. Störande ljud utifrån begränsas om fönstren utförs med 2-glas isolerruta.

Bullernivån 55 dB(A) är ett riktvärde för lokaler där arbete pågår mer kontinuerligt. Viktigt att även beakta lågfrekvent buller
20-200 Hz samt infraljud <20 Hz från exempelvis dieselmotorer och ventilationsanläggning.
 
Vid alla arbetsplatser skall brandskydd finnas. Det gäller så väl varningssystem som tillgång till brandsläckare eller annan brandskyddsutrustning. Likaså skall finnas utrustning för första hjälpen. På grund av verksamhetens art är det lämpligt med anordning för ögonspolning.
 
 
På lämplig plats i mätlokalen bör placeras en panel med eluttag ca 1,2 m över golvet. Minst fem dubbla
jordade uttag åtgår.
Kontorsutrustningen kräver tillgång till ett stort antal eluttag. Panelen minskar också behovet av tillfälliga löst
liggande sladdar.
 
Telefonjack monteras lämpligen intill elpanelen. Bredband skall inkopplas.
 
Anordning mot skadlig effekt vid blixtnedslag krävs. Lämpligaste metod väljs av mätplatsägaren.

Anordning är nödvändig för att minimera risken för personskada vid direktnedslag eller vid överslag i elnätet.
 
http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2006_04.aspx (Bilaga B 2.5)
 
Mätlokalen bör kunna låsas med stöldgodkänt lås, helst med larm.

Möjlighet bör finnas att på ett betryggande sätt skydda inventarier samt förvara mäthandlingarna och andra dokument
som ej får vara åtkomliga för obehöriga. Låsets typ är en försäkringsfråga.

Tillfällig travmätplats

 Senast ändrad: 2011-10-19
En mätplats definieras som tillfällig om den brukas under högst ett år eller om den används i mindre omfattning tills vidare (mindre än halva året). Inom VMF Nord definieras en mätplats som tillfällig om den brukas under högst ett år.
Vid övergång till fast mätplats gäller krav enligt denna handbok. Krav på fast mätplats bör i regel vara uppfyllda inom 1 år från övergången. Avsteg bör skriftligt godkännas av respektive VMF. 
 
1.2 Upprättande av tillfällig terminal
VMF bör medverka vid planeringen av terminalen när mätplatsens placering diskuteras. Innan mätning påbörjas skall skyddsrond göras och mätplatsen godkännas av skyddsombud. Vid denna skyddsrond skall uppdragsgivaren närvara. Före skyddsronden bör VMF kontaktas av den som ansvarar för mätplatsens uppförande för att stämma av färdigstatus. Huvudprincipen bör vara att inkörning sker från en sida fram till mätbryggan. Det skall vara anslaget att avbandning får ske först efter mätning. Städning av kontorsutrymme samt toalett utförs genom uppdrags¬givarens försorg och bör vara schemalagd.
 
 
1.3 Mätbrygga
Krav
Längd: Minst 24 meter
Höjd: ca 3,0 meter. Inom VMF Syd dock ca 2,60 meter och bryggan bör vara ställbar mellan 2,55 - 2,80 meter.
Bredd: Minst 1,0 meter
Tvåledat räcke: ca 1,10 meter med sparklist
- Förankrad trappa med räcke på båda sidorna
- Avbärare framför och vid sidan av i slipersdimension eller motsvarande. I första hand rekommenderas ”betongsuggor”, som även används för byggande av körfält
- Extra stagning i sidled om så erfordras
- Sparklist fäst på utsidan och dubbla räcken
- Hängrännor eller motsvarande för mätribbor (fallande längder)
Rekommendation
- Gångbryggor och trappor bör vara av gallerdurk för att minska halkrisken. Om trätrallar används ska skarvarna låsas med i första hand plåtar. Plåtarna ska vara utförda med halkhämmande yta.
 
 
Vid arbete i mörker bör belysning finnas.  Rekommendation är minst fem ljuskällor monterade i stativ på mätbryggan och fem ljuskällor under mätbryggan. De sistnämnda bör vara flyttbara. Varje ljuskälla bör vara på minst 250 Watt. Observera att för halogenlampor fordras högre Watt-tal.
 
 
Kontorsutrymme bör bestå av möblerad kontorsmodul samt toalett.
- Tillgång till el
- Tillgång till telefon
- Tillgång till vatten (indraget eller vattenautomat rekommenderas)
- SDC:s mätplatssystem
- Kylskåp
- Möjlighet att reglera temperatur beroende på årstid, innebärande värme vid behov och AC under den varma årstiden
- Möjlighet till uppvärmning av mat (mikrovågsugn och kaffebryggare)
- Förbandslåda samt anslag ABC
- Ytterbelysning vid dörr och trappa
- Låsbart
 
 
Plats särskilt avsedd för stickprovstravar/provtravar och kontrollmätning skall placeras så nära mätplatsen som praktiskt möjligt, med de naturliga eller utplacerade avgränsningar mot motorfordonstrafik som erfordras för säker mätning. Som riktlinje ska platsen dimensioneras för att rymma 2 veckors utfall av stickprovstravar/provtravar med säkerhetsmarginal till travar. Belysningen skall vara tillräcklig för god sikt.
Virkesmätare kan behöva medfölja kontrollmätare/kvalitetsrevisor till platsen. Vistelse bland motorfordonstrafik innebär uppenbar olycksrisk.
 
 
1.6.1 MAS-mätning
Inom VMF Qbera tillämpas MAS-mätning vid stickprovsmätning. Vid MAS-mätning utarbetas separata instruktioner per industri.

Mottagningsplats för blidmätning

 Senast ändrad: 2016-01-15
 
 
5.1 Tillstånd för kameraövervakning
I regel krävs inget tillstånd för att montera upp övervakningskameror på inhägnat industriområde. Däremot kan det krävas MBL-förhandlingar med personal som arbetar på området.
 
5.2 Chaufförsbod
Boden utformas och utrustas lämpligen enl anvisningar från leverantör av kamerautrustning samt SDC beträffande  ex v:

I övrigt enl tillämpliga delar av kap 2. Chaufförsbod kan på vissa platser ersättas av förarterminal på stolpe.

5.2.1 Övriga byggnader / utrymmen
Om kontroll- eller stickprovsmätning utförs i sådan omfattning, eller under sådana förhållanden att kontorsutrymme behövs, utformas dessa utrymmen lämpligen enl kap 4.5.
 
5.3 Utrymme för uppställning av fordon för fotografering
Allmänna råd och anvisningar (se även p 1.1):
 
Leverantören av kamerautrustning anvisar:
 
5.4 Utrymme för utläggning av kontroll- / stickprovstravar
Se p 1.7 (omfattar även lagringsutrymmen för mätningsvägrat virke samt begärd kontroll).
 
5.5 Elförsörjning
Dimensionering och utformning av elförsörjning utförs lämpligast enl anvisningar från leverantör av kamerautrustning samt SDC.
 
5.6 Datakommunikation
Bandbredd mellan anläggningen och fjärrmätplatsen dimensioneras enl anvisningar från SDC. Ev nätverk inom anläggningen utformas enligt anvisningar från leverantör av kamerautrustning samt SDC.
 
5.7 Belysning
Enl anvisningar från leverantör av kamerautrustning, ex v antal belysningsstolpar, typ av armaturer och ljusstyrka samt placering. I möjligaste mån ska det undvikas att strålkastare hamnar i bildfånget.
 
5.8 Service och support
Drift- och serviceavtal med SDC samt kameraleverantör, ex v:
Erforderlig personal och utrustning för daglig tillsyn och skötsel, ex v.
5.9 Prioriteringsprinciper
Prioriteringsprinciper vid köbildning för fjärrmätplatsen ska utfärdas till det mätande företaget.
 
5.10 Debiteringsprinciper
Om det är olika ägare av bild-/mottagningsplatsen och fjärrmätplatsen bör kostnadsfördelningen regleras.
 
5.11 Utbildning
Personal som ska utföra service och underhåll ska erhålla utbildning i tillräcklig omfattning. Transportörsorganisationer ska utbildas i handhavande av utrustning och rutiner på mottagningsplatsen.
 
5.12 Bankbredder
Då travlängden inte går att mäta i bilderna måste antingen bankbreddsregistret i DORIS uppdateras eller bankarnas mått stämplas synligt i bild.

Mätning av sönderdelat material

 Senast ändrad: 2011-06-22
Rekommendationerna gäller vid nybyggnation av mätplats för sönderdelat material samt vid ombyggnation som berör rekommendationerna.

Yttre planlösning

 Senast ändrad: 2011-06-22

1.1 Anslutningsvägar och utrymme för väntande fordon
Mätplatsen bör placeras i direkt anslutning till infarten till industrins vedgård och så att trafiken på anslutningsvägar, i synnerhet allmänna vägar, inte störs av väntande fordon. Uppställningsplatsen för fordonen bör vara dimensionerad med hänsyn till mätplatsens storlek och den anhopning av fordon som erfarenhetsmässigt kan förekomma vid vissa tidpunkter samt disponeras så att fordonen kan matas efter principen först in – först ut. Det är en avgjord fördel om såväl vägar som utrymme i övrigt runt mätstationen är asfalterade. Utfarten från mätplatsen görs helst gemensam med infarten.
 
1.2 Fordonsvåg
Fordonsvåg för inmätning bör placeras i direkt anslutning till infarten. Vågen bör kunna övervakas från mätstationen, eventuellt med monitor. Talkommunikation med vågterminalen är en fördel. Våg bör vara försedd med uppvärmning som förhindrar isbildning och fastfrysning vintertid. Åtgärder för effektiv dränering och rengöring bör ha vidtagits. Taravåg bör placeras inom rimligt gångavstånd från mätstationen, om möjligt så att den kan bevakas okulärt eller via monitor från mätstationen. Terminalen vid taravågen bör medge utskrift av fullständigt mätkvitto.
Gör det möjligt att kontrollera att taravägning sker i föreskriven ordning. Närheten till mätstationen underlättar för fordonens förare.
 
1.2.1 Kontrollvikter
Vid nybyggnation bör bevakas aspekten att kalibrerade kontrollvikter för daglig kontroll av fordonsvågar kan komma att tas i bruk i närtid, för planering av plats för förvaring samt lämplig hantering.  
 
1.3 Mäthusets placering
Mäthuset placeras på så stort avstånd från uppställningsplatsen att fordon utan hinder kan köra fram till och genom mätbryggan.
 
Plats bör finnas där skäppor kan tippas för särskild provtagning.
 
 Parkeringsplats för personfordon bör om möjligt placeras nära mätstationen för att minimera påkörningsrisk med fotgängare bland truck- och/eller lastbilstrafik. I annat fall bör gångväg förläggas till/från mätstationen med erforderlig märkning och/eller avgränsning så att påkörningsrisken minimeras. Belysningen skall i båda fallen vara tillräcklig för god sikt. Lämpligen anordnas vid varje parkeringsplats eluttag för motorvärmare.
Minimalt gångavstånd minskar olycksrisken med fotgängare bland tung trafik.
 
1.6 Gångvägar
I de fall gående endast får röra sig på utpekade gångvägar bör detta tydligt anslås.
 
1.7 Damm
Damm är ett arbetsmiljöproblem som kan förekomma på vissa mätplatser vissa tider på året. Fast eller mobil anordning för att binda dammet genom exempelvis saltning eller vattning bör finnas.
 

Mäthusets utförande

 Senast ändrad: 2017-08-28
2.1 Mäthuset
Mäthuset bör vara utfört i två våningar och så stort att det rymmer nödvändiga lokaler för virkesmätare, åkare och eventuell arbetsledning. Mätkontoret bör placeras i den övre våningen. Vid fönster på mäthusets långsidor beaktas risken för sönderslagna rutor. Taköverhäng längs mäthusets långsidor bör göras så stort att det helt täcker gångbanorna på bryggorna närmast husväggen samt ytterligare 20 cm. Överhängets höjd över gångbanan bör vara minst 3 m för att inte hindra arbetet.

Mätkontorets placering på övre våningen gör det enkelt att nå mätbryggornas gångbanor.
 
Mäthus för större mätplats med omfattande skiftgång bör dimensioneras för arbetsstyrka om 12-15 personer totalt under dygnets olika skift. Både män och kvinnor förutsätts ingå i arbetsstyrkan.
 
Rekommendationer på utförande:
Övre planet:
Mätkontor med två dataplatser, lämpligen plats för ytterligare dataplats, samt arbetsplats för diverse administrativa arbeten. Då denna lokal också är uppehållsplats under väntetider placeras lämpliga möbler för detta ändamål. Lokalen är placerad i den del av mäthuset som är vänt mot infarten till mätplatsen. Stort fönster placeras mot husets gavel för betydande ljusinsläpp och uppsikt över fordonens in- och utpassering. Fönster i solbelysta lägen skall förses med möjlighet till avskärmning.
Väntrum för åkare förses med två expeditionsluckor med tillhörande bänk. Golvet skall vara belagt med klinkers för att underlätta renhållning.
Kontor som arbetsplats för förman, arbetsledning och/eller kontrollmätare/kvalitetsrevisor.
Förråd/arkiv om minimum 6 m2 för förvaring av mäthandlingar, blanketter och skrivmateriel mm.
Matrum med pentry som är tillräckligt stort för att rymma den samlade personalen och därmed kan fungera som samlingslokal för möten och arbetsplatsträffar.
Toaletter, en för mätarpersonalen och en för åkarpersonalen.
Trappa som förbinder husets båda plan.
Nedre planet:
Huvudingången förses med brosteg utrustat med borstar och skrapgaller.
Korridor som förbinder huvudingången med övriga utrymmen samt trappan till övre planet.
Stöveltvätt i anslutning till huvudingången.
Åkarrum med tillgång till pentry och telefon.
Förråd tillräckligt stort för att mindre arbetsfordon och mätutrustning mm skall rymmas. Utrymmet förses med kraftiga slagportar.
Elcentral med plats för elutrustning, fläktar och andra servicemotorer.
Vilrum med säng.
Arkiv för äldre årgångar av redovisningshandlingar.
Städförråd avsett för all utrustning som behövs till hela mätstationen.
Lämpligen toalett avsedd för kvinnliga mätare.
Skilda omklädningsrum för damer och herrar. Arbetstagare som förvarar personliga värdesaker på arbetsstället skall
ha tillgång till ett utrymme som har eller kan förses med lås.
Tvätt- och duschutrymme för damer respektive herrar.
 
Mäthus för mindre mätplats med samlad arbetsstyrka 4-6 mätare, män och kvinnor.
 
Rekommendationer på utförande:
 
Övre planet:
Mätkontor placerat i den del av huset som är vänd mot mätplatsens infart. Stort fönster i gaveln för god ljusmiljö. Fönster i solbelysta lägen skall förses med möjlighet till avskärmning.
Dataplats och lämpligen plats för ytterligare en dataplats. En arbetsplats för allmänt kontorsarbete.
Pentry med plats för stolar och bord. Pentryt saknar vägg mot mätkontoret med undantag för avskärmning.
Kontor som arbetsplats för arbetsledning och/eller kontrollmätare/kvalitetsrevisor.
Förråd/arkiv om minimum 6 m2.
Väntrum för åkare kombinerat med den ena av entréerna till detta plan. Disk med lucka till mätkontoret.
Omklädningsrum gemensamt för all personal, med duschkabin. Arbetstagare som förvarar personliga värdesaker på arbetsstället skall ha tillgång till ett utrymme som har eller kan förses med lås.
Toaletter med tvättställ, en för mätpersonal och en för åkarpersonal.
Städförråd avsett för nödvändig städutrustning.
 
Nedre planet:
Det nedre planet inreds endast till halva arean:
Kallförråd utan fönster.
Maskinrum utan fönster innehållande elcentral, ventilationsaggregat och annan nödvändig maskinutrustning.
 
Mätbryggor skall placeras med tillräckligt avstånd så att bilar med hydrauliskt lock kan avtäckas och köra fram till bryggan med locken öppnade och nedsänkta på utsidan av bilens långsida så att skäppans hela överyta är synlig. 
 
För att skydda bryggorna mot påkörning bör dessa ställas på stålskott fundament av betong som samtidigt fungerar som avledare. Fundamentets höjd över körbanan bör vara ca 20 cm. Bryggornas stativ bör ställas högst 10 cm från fundamentets kant mot körbanan för att göra det möjligt för virkesmätaren att komma nära i samband med måttagningen. Mätbryggans längd bör vara minst 24 meter. Mätbryggans höjd bör vara lägst 3,0 meter.  Bryggorna bör i åtminstone ena änden vara försedda med trappa som når ner till marken. Trappsteg och gångplan bör helst vara gjorda av gallerdurk eller sträckjärn för att minska risken för halkolyckor. I bryggor av trä är risken större för halka. Dessa bör därför ej vara målade och bör vid respektive trappsteg anbringas ett utanpåliggande sträckjärn. Körbana mellan bryggorna bör vara gjuten i betong.
Erfarenheten visar att asfaltbanor mellan bryggor under den varma årstiden trycks sönder på grund av de tunga lassvikterna.
 
I de fall torrhaltsbestämning är aktuell och mätplatsägaren överväger att investera i NIR-teknik för mätning i lass med sond) bör mäthus och mätbryggor vara utformade på sådant sätt att en NIR-kran med tillhörande utrustning kan placeras och manövreras från mätbryggan.
 
Belysningsstolpar med godkänd armatur bör monteras i anslutning till mätbryggorna. Rekommendation på ljusstyrka för att uppnå godtagbar effekt är 250 W HG-lampa. Per mätbrygga behövs för fullgod belysning normalt 11 armaturer.
Viktigt att tänka på är att så långt möjligt begränsa de elektriska kraftfält som mätaren kan utsättas för.
 
På de flesta större mätplatser finns behov av laboratorium för sållning och torrhaltsbestämning av flisprover. Många skäl talar för att laboratoriet placeras i en separat byggnad intill mäthuset:
  - Torkskåpen innebär viss brandrisk
  - Hantering av flisprover kan innebära problem med damm och mögelsporer vilket ställer ökade krav på allmän- och punktventilation.
  - Kraftigare ventilation kan medföra buller
  - Provtagning sker ofta på annan plats än vid mätstationen
  - Separat byggnad kan skräddarsys utan hänsyn till omgivande lokaler
 
Sållningsskåpet bör placeras på separata fundament eller arrangeras på annat sätt så att man undviker vibrationer i byggnaden. Placeras laboratoriet i samma byggnad som mäthuset bör den ha separat ingång.
 
Arbetsbord bör vara höj- och sänkbart. Det bör också finnas förstoringsglas i kombination med arbetsbelysning.
 
 
För att säkerställa att maxhalten av damm och mögel inte överskrids skall dokumenterat godkänd exponeringsmätning göras på varje enskild mätplats.

Arbetslokaler och personalutrymmen

 Senast ändrad: 2011-06-22
Arbetslokaler och personalutrymmen bör ha sådana ventilationssystem för luftväxling att luftkvaliteten är tillfredsställande. Oftast behövs fläktar för att få tillräckligt bra luft. Vid stillasittande arbete behöver inomhus-temperaturen normalt vara 20-24°C. Lämplig regleringsmöjlighet mellan 18ºC och 23ºC. Elradiatorer bör undvikas då de skapar alltför torr luft.
 
 
Arbetsbord och kontorsbord som nyttjas av fler än en person bör vara höj- och sänkbara för att möjliggöra varierad arbetsställning mellan sittande och stående för att eliminera belastningsskador.
 
Kontorsstol bör vara stabil, höj- och sänkbar samt ha justerbara armstöd för att eliminera belastningsskador. 

Svensk standard anger test- och riktvärden för hur en optimalt utformad arbetsstol bör vara konstruerad.
 
 
3.4 Bullernivå
Bullernivån i arbetslokalen skall normalt ej överstiga 55 dB(A). Ljudnivån i lokalen dämpas genom användning av lämpligt material i golv, väggar och tak. Störande ljud utifrån begränsas om fönstren utförs med 2-glas isolerruta.
Bullernivån 55 dB(A) är ett riktvärde för lokaler där arbete pågår mer kontinuerligt. Viktigt att även beakta lågfrekvent buller 20-200 Hz samt infraljud <20 Hz från exempelvis dieselmotorer och ventilationsanläggning.   
 
3.5 Brandskydd och första hjälpen
Vid alla arbetsplatser skall brandskydd finnas. Det gäller så väl varningssystem som tillgång till brandsläckare eller annat brandskyddsutrustning. Likaså skall finnas utrustning för första hjälpen. På grund av verksamhetens art är det lämpligt med anordning för ögonspolning.
 
 
3.6 Elluttag
På lämplig plats i mätlokalen bör placeras en panel med eluttag ca 1,2 m över golvet. Minst fem dubbla jordade uttag åtgår.

Kontorsutrustningen kräver tillgång till ett stort antal eluttag. Panelen minskar också behovet av tillfälliga löst liggande sladdar.
 
Telefonjack monteras lämpligen intill elpanelen. Bredband skall inkopplas.
 
3.8 Blixtnedslag
Anordning mot skadlig effekt vid blixtnedslag krävs. Lämpligaste metod väljs av mätplatsägaren.
Anordning är nödvändig för att minimera risken för personskada vid direktnedslag eller vid överslag i elnätet.
 
http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2006_04.aspx (Bilaga B 2.5)
 
3.9 Stöldkodkänt lås
Mätlokalen bör kunna låsas med stöldgodkänt lås, helst med larm.
Möjlighet bör finnas att på ett betryggande sätt skydda inventarier samt förvara mäthandlingarna och andra dokument som ej får vara åtkomliga för obehöriga. Låsets typ är en försäkringsfråga.